Månadens fjällprofil, mars 2016 - Ola Fransson

Spara favorit

Vad har du för relation till fjällen?
Fjällen har blivit mitt liv. Jag gillar när naturen är stark, tydlig och uppenbar – då man är beroende av den och måste agera därefter. Sitter man på tunnelbanan i Stockholm så är man också i naturen, enligt min definition, men man är skyddad på ett helt annat sätt. Jag kom till fjällen som 25-åring och kände det som att jag var hemma för första gången. Fjällen var helt enkelt min miljö. Jag gillar det faktum att det är flera kulturer som är levande i naturen och fjällmiljön

Vad är Storslagen fjällmiljö för dig?
Från början var det ju det uppenbara, vyerna och den där kraften i fjällen som alla pratar om. Men jag kände också att jag fick en form av betydelse i fjällen och insåg att jag är en del av helheten i naturen. För att vara konkret… Om jag äter blåbär så kommer de ut när jag går på toaletten några dagar senare. Jag är alltså en del av blåbären som kommer ut. Var är början, var är slutet? Därför tänker jag alltid att jag inte skulle göra något mot naturen som jag inte skulle göra mot mig själv, för det skulle vara lite som att skjuta sig själv i foten. Det storslagna för mig i dag är samspelet mellan människan och naturen, mellan natur och kultur. Vi människor har inte förstört naturen till fjälls, utan vi har bidragit under många tusentals år till att de är vad de är.

Vilken fjällfråga brinner du för allra mest?
Framtidsfrågor överlag. Jag vill titta framåt och fokusera på hur vi vill ha det och vad har vi för möjligheter för att nå dit. Det är relationen mellan människor och natur som fascinerar mig mest, för utan människors förståelse och intresse för ekologiska samband, så hade inte fjällen haft lika rik natur (växter och djur) som i dag. Sedan tänker jag att det är de som har en vardagsrelation till fjällen som ofta ska ha tolkningsföreträde i naturfrågor och förvaltning, inte alltid de som sitter på distans och har en mer romantisk syn på fjällen. Man säger att man vill att ortsbor och lokala fjällaktörer ska bli mer involverade, men tänket borde nog vara tvärtom. Det är vi som kommer från myndigheter som behöver vara mer delaktiga i det som händer lokalt. Samma gäller för forskare – vi är alla beroende av de boende i fjällen och deras kunskaper och erfarenheter.

Vilken kunskap tycker du fattas om fjällen?
Jag tycker att det behövs mer kunskap om de grundläggande sakerna, som exempelvis vatten. Världen står inför råvarubrist och här uppe sitter vi på enorm mängd vatten, så vi behöver förstå oss på frågor som; Vad händer när sjöarna blir varmare? Vad händer när isarna smälter för tidigt och tinar underifrån? Vad händer när bäckarna inte fryser på vintern? Hur fungerar sambandet mellan det som händer en meter ut i vattnet och en meter upp på land? Det är så många frågor som inte är besvarade men som är otroligt viktiga eftersom de är motorn i en stor del av ekologin.