Månades fjällprofil, december 2014 ‑ Ola Hanneryd
Det finns en industri kring att åka ”till fjälls”, men inte kring att åka ”till skogs”. Varför?
Ålder: 45 år
Bor: Bruksvallarna
Yrke: Chef för Härjedalens Fjällmuseum och kommunantikvarie
Vad har du för relation till fjällen?
Det började med utförsåkning under 1970-talet, säkert som för många andra. Det var ett spännande och närmast mytiskt landskap i norr för mig som liten. Idag framstår fjällen som en plats för reflexion och som kunskapskälla.
Vad är Storslagen fjällmiljö för dig?
En mångfald av intryck och minnen - ett kulturpräglat landskap.
Vilken fjällfråga brinner du för allra mest?
Att diversifiera bilden av fjällen och att få medverka till en bredare och mer inkluderande beskrivning av fjällvärlden. Vid Härjedalens Fjällmuseum arbetar vi gärna med olika projekt och utställningar, som syftar till att lyfta fram olika typer av berättelser, platser, bilder och perspektiv, som inte alltid är så synliga, men som kan ge nya perspektiv på området.
Jag tycker att det är intressant hur olika bilder och föreställningar om fjällen skapades omkring sekelskiftet 1900, och som handlade om hälsa, sport, nationalkänsla, vildmark, naturupplevelser och skönhetsvärden – föreställningar som reproduceras om och om igen, kanske främst av turistnäringen idag. Motsvarande idéer tror jag inte man hittar på samma sätt inom andra områden. Det finns en industri kring att åka ”till fjälls”, men inte kring att åka ”till skogs”. Varför? Hur gick det till när människor gick från att uppfatta vissa naturtyper som vackra, stärkande och dramatiska i stället för fula, farliga och hotfulla?
Vilken kunskap tycker du fattas om fjällen?
Kunskapen om fjällområdenas kulturvärden behöver göras bättre kända, inte minst i samband med exploateringsärenden och planprocesser, så att man till exempel inte bygger bort just de värden som ligger till grund för att människor vill bo på och besöka vissa platser.