Förändrad forskning krävs för att klarlägga renbetets effekter
Åsikterna om renars påverkan på växtligheten i fjällen har varierat över tid. EviEM, Mistras råd för evidensbaserad miljövård, har sammanställt befintlig kunskap på området. Deras utvärdering visar att forskningen måste bli mer standardiserad för att kunna besvara frågan om renbetets effekter.
– Resultaten visar att renar påverkar vegetationen, men de data vi har haft tillgång till tillåter oss inte att reda ut varför effekterna är så olika. Detta visar på brister i dagens kunskapsbas, säger Jon Moen, ordförande för utvärderingsgruppen och professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Jon Moen efterlyser ett mer standardiserat sätt att mäta renars påverkan på växtligheten. Inte minst viktigt är att få fram mer tillförlitliga uppgifter om rentätheten på de platser där vegetationen undersöks.
Även om det är svårt att dra entydiga slutsatser om renbetet framträder en del mönster i EviEMs utvärdering:
- Lavar är sårbara för bete och tramp av renar.
- Mossor är inte känsliga för sådan påverkan.
- Örter är eftersökta av renar, vilket gör dem sårbara för renbete.
- Det går inte att se någon genomgående och tydlig påverkan av renbete på gräs och buskar.