Samrådstanken är god men fungerar inte i praktiken | miun.se

Samrådstanken är god men fungerar inte i praktiken

Mån 22 maj 2017 08:15

Samråd är en etablerad form för att hantera förvaltningsfrågor som rör fjällens resurser. Forskning visar dock på strukturella brister som leder till att fattade beslut saknar giltighet utanför samrådets gränser.

Foto: Storslagna fjäll

Myndighetsbeslut i förvaltningsfrågor, där starka intressen står emot varandra, riskerar att få låg legitimitet bland de aktörer som påverkas av besluten. För att öka legitimiteten används samråd. Det är ett forum för dialog där målet är att aktörerna, trots oenighet, ska hitta vägar att tillsammans arbeta vidare. Men hur fungerar samråden i praktiken? Det har forskningsprojektet ”Kommunikativ kapacitet i fjällen” tittat närmare på.

– Vi har studerat dialogprocessen i skogssamråd där representanter för samebyar och skogsbolag träffas för att hantera frågor som rör skogsbruk och renskötsel och i samrådsmöten om toleransnivåplaner där representanter för samebyar och länsstyrelser träffas för att hantera frågor om rovdjursförvaltning och renskötsel, säger Lotten Westberg, forskare och projektledare.

Begränsade mandat

En slutsats som forskargruppen drar är att förutsättningarna för samråd inte motsvarar de förväntningar som finns på vad samråden ska åstadkomma i form av att överbrygga motsättningar, utveckla ny kunskap och föreslå lösningar som gynnar hanteringen av de motstridiga intressena. De hierarkiska förvaltningsstrukturer som samråden ingår i är inte anpassade för denna arbetsform vilket innebär att samrådens mandat är starkt begränsade.

– Samråden uppfattas av de deltagande aktörerna som viktiga forum för att upprätthålla goda relationer på ett lokalt plan. De lyssnar och lär av varandras kunskap och perspektiv. Däremot undviker de kontroversiella frågor. Ett skäl kan vara att de inte vill äventyra sina goda relationer. De upplever inte heller att det finns någon anledning att ta upp konfliktfyllda frågor eftersom samråden ändå inte har mandat att hantera dem, säger Lotten.

Kunskapen fastnar

Forskarna är övertygade om att samråden skulle kunna fylla en viktig funktion i förvaltningssystemen om det fanns rutiner för att ta tillvara och införliva den kunskap som utvecklas i samråden.

– Den kunskap som aktörerna bidrar med under samråden ”fastnar”. Bland de ansvariga som tar initiativ till samrådsprocesserna skulle det behövas en medvetenhet om att man måste arbeta aktivt för att resultaten av samråden ska nå ut hela vägen till de organisationer som samrådsrepresentanterna företräder. Dessutom skulle de inblandade aktörerna behöva utveckla kapacitet att tillsammans tala om och undersöka de kontroversiella frågorna. Så länge de underliggande konflikterna fortsätter att skava kommer man aldrig att uppnå målen med samrådstanken, säger Lotten och fortsätter.

– Det finns en stark önskan hos beslutsfattarna om att de lokala dialogerna ska fungera men som strukturerna ser ut idag så finns det ingen beredskap för att ta hand om resultaten och samråden fortsätter därför att fungera som mer eller mindre slutna rum.

Sidan uppdaterades 2017-05-22