Fjällandskapets utveckling och bevarande engagerar många

Tor 14 jun 2018 09:18

– De svenska fjällen är inte vildmark, människor har satt sina avtryck, säger Sandra Wall-Reinius, lektor i kulturgeografi. Hur fjällen ska bevaras, och samtidigt utvecklas som populärt turistmål, är en delikat fråga som Storslagen fjällmiljö-forskare söker svaret på.

Storslagna fjäll
Vandringsleden mellan Blåhammaren och Storulvån.

En fin sensommardag, med Blåhammaren i ryggen och Storulvån i siktet. På leden en grupp vandrare, på fjället en grupp renar.

Sandra Wall-Reinius visar bilder från sina vandringar i de jämtländska fjällen tillsammans med andra forskare och näringsidkare. Solen skiner, himlen är blå och de svenska fjällen visar sig från sin bästa sida. Samtidigt visar bilderna tydligt det som Sandra Wall-Reinius och hennes grupp forskare försöker reda ut, hur fjällmiljön påverkas av människan och hur den kan bevaras samtidigt som vi fortsätter att utveckla den.

– Vi tittar på hur man använder marken med de resurser som finns, hur man bäst bevarar den och hur de olika aktörerna ska kunna samexistera, utvecklar hon.



Forskarna i projektet "Vägar till mångfunktionella fjällandskap" jobbar med att ta reda på hur fjällandskapen påverkas av människan.

Forskargruppen är i slutfasen av forskningen som pågått sedan 2013. Först med projekten "Bortom konflikter i fjällen", "Den nya fjällupplevelsen" och "Fjällens rörelsearv" och nu med det så kallade implementeringsprojektet "Vägar till mångfunktionella fjällandskap".

– Det här är ett ganska stort projekt, vi är sex forskare vid tre universitet sprungna ur tre projekt. Det vi samlas kring är hur man kan bevara och samsas kring utvecklingen i fjällen.

Två stora ämnen har de valt att forska kring i fas 2: Processen att skapa en nationalpark i södra Jämtlandsfjällen och hur användandet av fjälleder kan bidra till samexistens mellan de olika aktörerna.

Det forskarna kommer fram till ska bidra till beslutsunderlag till exempelvis länsstyrelser, kommuner och Naturvårdsverket.

Fjällmiljön engagerar många

Det finns många intressen i och omkring fjällen. Renägarna använder fjällen som betesmark till sina djur, turisterna för att vandra, cykla, springa, åka skidor och köra skoter och lokala invånare för sitt vardagsliv, företagande, jakt och fiske. Företag och näringar ska kunna utvecklas samtidigt som hänsyn tas till kulturarvs- och miljövårdsfrågor. 

– Vi följer processen kring utredningen om en ny nationalpark. När det pratas om nationalparker möter man ofta ett lokalt motstånd, och varför är det så, frågar sig Sandra Wall-Reinius.

Att skapa en nationalpark tar många år, och medan forskarna följer den processen undersöker de även vilken roll fjälleder kan ha i att hantera olika intressen.

– Leder är ju något väldigt konkret, kan man tycka. Men när vi började kolla närmare fann vi ett behov av att tydliggöra ledernas historiska koppling, ledernas betydelser i dag, vilka funktioner de kan ha samt hur de kan förbättras. Det finns leder som knappt syns, men har ett historiskt värde, det finns leder som förr gick över lämplig mark men där marken inte är lämplig för en led i dag. Det finns även turistleder i områden som är viktiga för rennäringen.



Vandringsled i de Jämtländska fjällen.

Under de år som forskarna undersökt fjällmiljön har det som Sandra Wall-Reinius kallar för en ”sportifiering” av fjällen inträffat. Nya aktiviteter som tidigare inte funnits på fjäll och fjällsjöar har uppstått, cykling i fjällmiljö blir allt vanligare och i stort sett varje år uppkommer det en ny tävling som utspelar sig på ett fjäll.

– Det har delvis blivit en förändring i besökarnas attityder och aktiviteter på fjället och efterfrågan på fler aktiviteter är stor, särskilt i lättillgängliga fjällområden. Användningen av marken har förändrats och det ställer nya krav på allt från underhåll till logistik. Och förändringarna påverkar såklart fjällmiljön och rennäringen.

Det forskarna har kommit fram till i möten med olika aktörer, i samtal med referensgrupper och i workshops, är att i stort sett alla är positivt inställda till leder och tycker att de är viktiga. Lederna är ett effektivt verktyg för att minska negativ mänsklig påverkan på miljö och fauna.

– Om man har ett bra underhåll på lederna så håller sig folk på dem, på så sätt kan de styras till lämpliga områden och naturen skyddas, det är aktörerna överens om, konstaterar Sandra Wall-Reinius.

– Ett annat viktigt resultat vi kommit fram till är att människor ser på fjällen på så många olika sätt. Det finns olika uppfattningar om vad fjällen är eller bör vara. Man måste ha med det i beslutsfattandet.

Här kan du läsa slutrapport
Här är en film om projektet

Sidan uppdaterades 2018-03-08