Gruvplaner skapar svårlösta konflikter
Historiska konflikter och ett oklart rättsläge leder till svårlösta konflikter vid gruvplaner.
Vem som äger rätten till naturresurser är en omtvistad fråga. Samtidigt är rättsläget oklart. Det skapar grogrund för fortsatta konflikter när det gäller planering av gruvetableringar. Det visar ny forskning om de tre planerade gruvorna i Rönnbäcken (Storuman), Kallak (Jokkmokk) och Rakkuri (Kiruna) som alla ledde till starka protester och stor mediebevakning.
- De lagstadgade möjligheterna till inflytande i tillståndsprocessen är begränsade och de lokala aktörerna anser att de kommer in för sent i processen. Om de som är skeptiska till en gruvetablering saknar möjligheter att göra sin röst hörd ökar sannolikheten för olika former av aktivism och rättsliga överklaganden, säger Karin Beland Lindahl, forskare på Luleå tekniska universitet.
Karin är en av forskarna i det team som arbetade med forskningsprojektet "Gruvdrift i fjällen - en studie av olika vägar mot hållbarhet".