Fjällandskapets utveckling och bevarande engagerar många

Spara favorit 20 apr april 2018

De svenska fjällen är inte vildmark, människor har satt sina avtryck, säger Sandra Wall-Reinius, lektor i kulturgeografi. Hur fjällen kan bevaras och samtidigt utvecklas för lokalbefolkning och som turistmål, är en delikat fråga som forskare vid Mittuniversitetet/ETOUR söker svaret på.

En fin sensommardag, med Blåhammaren i ryggen och Storulvån i siktet. På leden en grupp vandrare, på fjället en grupp renar. Sandra Wall-Reinius visar bilder från sina vandringar i de jämtländska fjällen tillsammans med andra forskare och näringsidkare.

– Vi studerar hur man använder marken med de resurser som finns, hur man kan bevara den och hur de olika aktörerna ska kunna samexistera, utvecklar hon.



Forskarna vid ETOUR jobbar med att ta reda på hur fjällandskapen och fjälleder används av människor.

Sandra Wall-Reinius är i slutskedet av fas II-projektet "Vägar till mångfunktionella landskap - En pilotmodell i Jämtlandsfjällen" inom ramen för forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö.

– Det här är ett ganska stort projekt, vi är sex forskare vid tre universitet sprungna ur tre projekt från fas I. Det vi samlas kring är hur man kan bevara och samsas kring utvecklingen i fjällen.

Två stora ämnen har de valt att forska kring i fas II: Skyddade områden med processen att skapa en nationalpark i södra Jämtlandsfjällen och hur användandet av fjälleder kan bidra till samexistens mellan de olika aktörerna.

Det forskarna kommer fram till ska bidra till beslutsunderlag till exempelvis länsstyrelser, kommuner och Naturvårdsverket.

Fjällmiljön engagerar många

Det finns många intressen i och omkring fjällen. För rennäringen är fjällen inte bara ett kulturarvslandskap utan även ett arbetslandskap där fjällen utgör viktiga betesmarker för renarna. För renägare och andra lokala invånare är fjällandskapet en del av det vardagliga livet med bland annat olika företag, jakt och fiske. Landskapet uppskattas mycket av lokalbefolkningen och av de tillresta turisterna som vill vandra, cykla, springa, åka skidor och köra skoter. Företag och näringar ska kunna utvecklas samtidigt som hänsyn tas till kulturarvs- och miljövårdsfrågor. Sedan några år tillbaka pågår en process kring att etablera en nationalpark i området, ett arbete som forskningsprojektet följt.

– Det handlar om olika användning, behov, föreställningar och förväntningar på vad fjällen är och hur fjällen ska användas och förvaltas i framtiden, säger Sandra Wall-Reinius och fortsätter:

–  De här olikheterna, förändringar i områdets användning och diskussionerna om en nationalpark har lett till vissa spänningar och motsättningar. Det kan också handla om olika syn på hur utmaningarna ska hanteras.

– Att människor ser på fjällen på så många olika sätt måste man ha med i beslutsfattande, konstaterar Sandra Wall-Reinius.

Forskarna undersöker även vilken roll fjälleder kan ha i att hantera olika intressen.

– Leder är ju något väldigt konkret, kan man tycka. Men när vi började kolla närmare fann vi ett behov av att tydliggöra ledernas historiska koppling, ledernas betydelser i dag och vilka funktioner de kan ha. Det finns leder som knappt syns, men har ett historiskt värde, det finns leder som förr gick över lämplig mark men där marken inte är lämplig för en led i dag. Det finns även turistleder i områden som är viktiga för rennäringen.



Vandringsled i de Jämtländska fjällen.

Under de år som forskarna från ETOUR undersökt fjällmiljön har det som Sandra Wall-Reinius kallar för en ”sportifiering” av fjällen inträffat. Nya aktiviteter som tidigare inte funnits på fjäll och fjällsjöar har uppstått, cykling i fjällmiljö blir allt vanligare och i stort sett varje år uppkommer det en ny tävling som utspelar sig på ett fjäll.

– Det har delvis blivit en förändring i besökarnas attityder och aktiviteter på fjället och efterfrågan på fler aktiviteter är stor, särskilt i lättillgängliga fjällområden. Användningen av marken har förändrats och det ställer nya krav på allt från underhåll till logistik. Och förändringarna påverkar såklart fjällmiljön och rennäringen.

Det forskarna har kommit fram till i möten med olika aktörer, i samtal med referensgrupper och i workshops, är att i stort sett alla är positivt inställda till leder och tycker att de är viktiga. Lederna är ett effektivt verktyg för att minska negativ mänsklig påverkan på marken och djuren.

– Om man har ett bra underhåll på lederna så håller sig folk på dem, på så sätt kan människor styras till lämpliga områden och naturen skyddas, det är aktörerna överens om, konstaterar Sandra Wall-Reinius.

– Eftersom leder är ett resultat av historiska och nutida rörelser förstår vi dem som erfarenhetskorridorer som ger en fördjupad bild av användning, aktörer och kultur-och miljöhistoria. Och en slutsats som vi drar är att dialog och samverkan om leder fungerar som ett verktyg att hantera motsättningar, avslutar Sandra Wall-Reinius.

För mer information, kontakta projektledaren Sandra Wall-Reinius

Slutrapport

Film om projektet "Vägar till mångfunktionella landskap - En pilotmodell i Jämtlandsfjällen"

Film om förändringarna i landskapet kring Jämtlandsfjällen

Film om "Fjällforum" som arena och samverkansplattform

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu