Podcast

Spara favorit 28 dec december 2016

Välkommen till podcastserien (radio online) där du får ny kunskap om vår storslagna fjällmiljö. I varje avsnitt möter du programledaren Tomas Hagström, en forskare och två gäster. Tillsammans sitter de ned runt ett bord och samtalar och resonerar kring fjällen från olika synvinklar och ur olika perspektiv.

Klicka på de röda pilarna nedan så kan du lyssna på respektive avsnitt:

Avsnitt 9: Ett betespräglat fjällandskap

Utan renar i fjällen skulle landskapet sannolikt växa igen. Det visar många studier. Trots det så vet vi i dag ganska lite om hur renbete egentligen påverkar fjällvegetationen.

I detta podcastavsnitt samtalar Johan Olofsson (forskare vid Umeå universitet), Lotta Ström (miljöövervakare på Länsstyrelsen i Västerbotten) och Fredrik Juuso (rennäringskonsulent på Svenska samernas riksförbund) om resultaten från forskningsprojektet ”Ett betespräglat fjällandskap”.

Värduniversitet: Umeå universitet

Läs mer om projektet Ett betespräglat fjällandskap

Avsnitt 8: Bortom konflikten i fjällen

Det finns en rad olika källor till intressemotsättningar i Jämtlandsfjällen. Upplevelsen av buller och tystnad är en av dem. I projektet ”Bortom konflikter i fjällen” har forskarna studerat och fördjupat sig i hur olika aktörer själva upplever utmaningar och möjligheter kring detta.

I det här avsnittet diskuterar Rosemarie Ankre (forskare vid Mittuniversitetet), Per-Olov Wikberg (tidigare miljömålsansvarig för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö och samordnare för Nationella snöskoterrådet på Naturvårdsverket) och Anneli Åman (ansvarig för turistbyrån i Krokom) hur intressegrupperna skoteråkare och turskidåkare upplever just buller och tystnad, vad det beror på och hur det kan hanteras.

Värduniversitet: Mittuniversitetet

Läs mer om projektet Bortom konflikter i fjällen

Avsnitt 7: Integrerad natur- och kulturmiljövård i fjällen

Trycket på fjällandskapet har ökat kraftigt de senaste åren. Bland annat på grund av ett allt större intresse för exempelvis vindkraft och gruvetableringar, men också på grund av klimatförändringar. Det här förändringstrycket gör att det behövs bättre kunskapsunderlag för att bättre kunna vårda både naturvärden och kulturarv och det blir också allt viktigare med bra planeringsverktyg.
 
I detta avsnitt samtalar Calle Österlin (forskare vid Stockholms universitet), Fabian Mebus (arbetar med landskapsvårdsfrågor på Riksantikvarieämbetet) och Kjell-Åke Aronsson (museichef på Àjtte, svenskt fjäll- och samemuseum) bland annat om exploatering i fjällmiljön, möjligheter och svårigheter att integrera natur- och kulturmiljövård och hur man kan jobba med medborgarforskning för att bygga upp kunskap kring kulturmiljöer.

Värduniversitet: Stockholms universitet

Läs mer om projektet Integrerad natur- och kulturmiljövård i fjällen

Avsnitt 6: Kommunikativ kapacitet i fjällen

I fjällvärlden ska många olika intressen samsas och ofta försöker man lösa oenigheter med olika typer av samråd. Tyvärr blir inte alltid effekten av dessa samråd den förväntade.

I det här avsnittet pratar Lars Hallgren (forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet), Johan Nyqvist  (rovdjursförvaltare på Länsstyrelsen) och Marianne Persson (ordförande i Jiingevaerie sameby) om forskningsprojektet ”Kommunikativ kapacitet i fjällförvaltningen”. De diskuterar dialog som förvaltningsinstrument och försöker bland annat sätta fingret på hur kommunikationen och samråden kan utvecklas.

Värduniversitet: Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer om projektet Kommunikativ kapacitet i fjällförvaltningen

Avsnitt 5: Kulturella ekosystemtjänster i fjällen

För att vårt storslagna fjällandskap ska kunna vårdas varsamt och hållbart, krävs att politiker och beslutsfattare skaffar sig större kunskap om vad fjällen verkligen betyder för de som bor och verkar där. För att bidra till just det – det vill säga en tydligare helhetsbild och ett bra planeringsunderlag för de som bestämmer – uppstod forskningsprojektet ”Fjällandskap – betydelsen av kulturella ekosystemtjänster”.

I detta avsnitt pratar Ingegärd Eliasson (professor vid Göteborgs universitet), Eva Karlsson (antikvarie på Länsstyrelsen) och Sandra Landén (företagare inom naturturism) bland annat om fjällen som ett kulturlandskap och platsens betydelse för människors identitetsskapande och välbefinnande.

Värduniversitet: Göteborgs universitet

Läs mer om projektet Kulturella ekosystemtjänster i fjällen

Avsnitt 4: Lokal samverkan i fjällen

Den svenska fjällregionen är en arena för upprepade intressekonflikter. Det kan handla om konkurrens mellan jakt och fiske, skogsbruk och gruvnäring eller konflikten mellan kommersiella intressen och naturskydd.

Stort ansvar, för att samverka bättre, faller på olika samhällsaktörer – inte minst på lokal nivå. Det och mycket mer diskuterar Katarina Eckerberg (professor vid Umeå universitet), Anna von Sydow (samordnare för nationalparksarbetet på Naturvårdsverket) och Lennart Adsten (Vd på det gränsöverskridande utvecklingsbolaget Naboer AB) i detta avsnitt.

Värduniversitet: Umeå universitet

Läs mer om projektet Lokal samverkan i fjällen

Avsnitt 3: Miljöövervakning och beslutsstöd i fjällen

Kunskapen om hur ren och älg rör sig över fjällen är viktig för att förstå hur deras närvaro präglar landskapet. 

I det här avsnittet samtalar Wiebke Neumann (forskare vid SLU), Annika Lundmark (miljöövervakare på Länsstyrelsen) och Niila Inga (renskötare och ordförande i Laevas sameby) om hur fjällens naturresurser använts över tid, hur djuren använder sig av fjällandskapet och hur olika fjällaktörer ser på begreppet ”Ett betespräglat fjällandskap”.

Värduniversitet: Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer om projektet Miljöövervakning och beslutsstöd i fjällen

Avsnitt 2: Fjällens rörelsearv

Intressekonflikterna och konkurrensen om olika fjällområden blir allt större. Renskötare, fjällvandrare, eventföretag med flera ska verka och samverka i fjällmiljön. Inte helt lätt, men här kan en nyckel till samexistens i framtiden vara att blicka bakåt och lära av dåtid.

I det här avsnittet pratar Daniel Svensson (forskare vid KTH), Ewa Ljungdahl (arkeolog på Gaaltije) och Per-Eric Kuoljok (samisk fjäll- och naturaktör samt egenföretagare) om fjällens rörelsearv. Det vill säga, hur vi människor har rört oss i fjällen genom historien, vilka spår vi lämnat efter oss och vad det har för betydelse för landskapet och möjligheten att förenas.

Värduniversitet: Kungliga tekniska högskolan

Läs mer om projektet Fjällens rörelsearv

Avsnitt 1: Den nya fjällupplevelsen

Det går tydliga trender inom turism och friluftsliv. Nya typer av aktiviteter och beteenden påverkar i dag fjällvärlden påtagligt. Frågan är om trenderna kommer bidra till att nå miljömålet eller om de blir en bromskloss?

I det här avsnittet diskuterar Klas Sandell (professor vid Karlstad universitet), Petter Palmgren (Naturvårdsverket) och Anette Andersson (tidigare chef för produkt och koncept på STF och numera egenföretagare) hur trenderna ser ut och vad den nya fjällupplevelsen innebär för ett hållbart användande av fjällen i framtiden.

Värduniversitet: Mittuniversitetet/ETOUR

Läs mer om projektet Den nya fjällupplevelsen

Podcastserien Storslagen fjällmiljö

I forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö har det ingått tio olika projekt (2013-2015) med ett 40-tal forskare från sju svenska universitet. Nu är projekten officiellt avslutade, men för att kunskapen ska komma till kännedom och nytta så har vi valt att göra en podcastserie om projekten och dess resultat. 

Ansvarig utgivare för podcastserien Storslagen fjällmiljö: Forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö i samverkan med värduniversiteten för respektive projekt.

Finansiär för forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö: Naturvårdsverket i samverkan med Riksantikvarieämbetet.